Hem och härd

om husliv, handarbete och annat pyssel

Archive for the tag “vikingatid”

Grön kjortel

Två veckor innan avfärden till Foteviken kom jag på att jag ville ha en ny klänning att ha under hängselklänningarna. Det blev en tur till Korps handelsbod i Söderköping och efter många om och men köpte jag ett grönt ylletyg i diamantkypert.

De osynliga sömmarna sydde jag på maskin och de synliga för hand, alla sömmar är dessutom fällda för hand, med vaxad lintråd. Jag köpte tre meter tyg, vilket brukar räcka med råge till en klänning. Jag tvättade dock tyget och det måste ha krympt en smula för jag hade svårt att få ut den sista ärmen. Jag löste problemet med att lägga ärmen på skrå (på diagonalen). På skrå är tyget lite mer stretchigt, vilket resulterade i att ärmens söm drog sig lite mot framsidan av armen. Hade jag kunnat räkna ut det i förhand hade jag förmodligen valt att skarva ärmen istället.

Man lär sig något nytt på varje plagg.

Att låta särken skymta fram i klänningens fållar var ett medvetet val, dels av estetiska skäl men även av praktiska. Linneklänningen får gärna dra åt sig den mesta smutsen, så slipper jag tvätta ylleklänningen i onödan. Den färdiga klänningen dekorerade jag med ett av mina hemvävda brickband, runt ärmarna och i nederkant. Allt garn i bandet är växtfärgat.

Klänningen är sydd i mer eller mindre raka stycken, vilket gör att den är tänkt att vara till vikingatid eller kanske tidig medeltid. I övrigt är klänningen en produkt av fantasi, vi vet väldigt lite om vikingakvinnornas klädsel. De fynd vi har består inte av kompletta plagg. Brickband har man dock hittat, några av dem såg jag häromdagen på Vikingskiphuset i Oslo.

bild 3-4

bild 2-4   bild 1-4

Den här klänningen ligger i topp tre av de dyraste plaggen i min garderob. I ungefär samma nivå som min brudklänning, men betydligt billigare än min studentbalsklänning.

Ekenäs riddarspel

För ett par veckor sedan var vi på Ekenäs riddarspel. Det var lite kallt och blött men inget håller en så varm och torr som ylle. Linne är dock inte mycket att ta till när det är blött ute.

Vi köpte lite husgeråd, bland annat keramikkoppar som var gjorda efter ett vikingatida fynd på Gotland. Väldigt fina och drickvänliga. Vikingarna visste vad de gjorde.

 

bild-2

Marknaden på Ekenäs var trevlig, som vanligt. Riddarspelen var säkert också bra men vi orkade inte trängas bland alla barnfamiljer.

Jag hade på mig min  nya hängselklänning, tyvärr fick jag inte tillfälle att visa upp mitt bling, eftersom det var hätt- och mantelväder.

bild

Nästa evenemang blir vikingaveckan i Foteviken, i slutet av juni. Jag fick häromdagen för mig att jag verkligen behövde ytterligare en klänning så i lördags åkte jag och köpte tyg och i söndags sydda jag ihop klänningen. Nu har jag drygt två veckor på mig att fålla kanter och fälla alla sömmar. Dessutom ska jag hinna sy på band på min röda hängselklänning, samt ge nya axelband åt min rutiga. Lite småstressigt, jag lär nog sitta och sy i bilen på väg ned till Foteviken.

 

Ny hängselklänning

För en vecka sedan påbörjade jag en ny hängselkjol. Den här gången har jag tagit inspiration av rekonstruktioner från fynd man gjort i Hedeby. Fynden består mest av fragment så vi kan inte veta exakt hur plaggen såg ut, men det finns (mer och mindre) sannolika gissningar. Klänningen är sydd i tre delar, ett framstycke och två stycken som bildar sidorna och ryggen.

Tanken var från början att låta klänningen bestå av endast dessa tre delar. När jag mätte utgick jag dock bara från bysten och midjan, att jag hade höfter glömde jag lite bort. Så för bekvämlighetens skull satte jag in en kil mellan varje stycke. Man vill ju kunna gå också.

De inre sömmarna är sydda på maskin men alla fållar är handsydda, jag har även fällt alla sömmar för hand. Det gjorde jag under tågresorna till och från Helsingborg. Ungefär fyra filmer tog det att fälla sömmarna.

20140509-185125.jpg

20140509-185142.jpg

Hängslena består av öglor sydda i samma tyg som klänningen. En lång snodd går från ryggen och fästs med hjälp av spännbucklan i en mindre ögla på bröstet. Jag tyckte om den här typen av hängslen, så jag ska nog sy om banden till min andra hängselklänning också.

Mina fina bucklor är repliker av ett fynd från Norge, om jag minns rätt.

20140509-185136.jpg

20140509-185147.jpg

Jag har även sytt en ny huvudduk, som gift måste jag ju tänka på värdigheten. Duken är fållad med garn som jag färgat själv, med krapp.

20140509-185201.jpg

Förmodligen inviger jag min nya stass i morgon, då blir det Ekenäs riddarspel.

 

Undersärk

För ett par veckor sedan påbörjade jag en undersärk och häromdagen blev den klar. Särken är sydd i naturfärgat linne, innersömmarna är sydda på maskin men alla synliga fållar är handsydda. Alla sömmar är dessutom fällda för hand, vilket är anledningen till att jag har hållit på med den i flera veckor.

20140422-175031.jpg

Särken består av fyra nästan raka stycken, två framstycken och två bakstycken. Mellan alla delar finns det dessutom en kil, totalt fyra stycken.

20140422-175019.jpg

För rörelseviddens skull har jag satt en fyrkantig kil i armhålan.

20140422-175709.jpg

Såhär ser mina fällda sömmar ut. Man fäller sömmarna för att tyget inte ska repa upp sig samt för att det blir mer slitstarkt. Så gjorde man innan sicksack och overlock fanns. Det är ganska många meter söm på min särk och mitt stackars pekfinger är helt valkigt.

 

Brickbandskurs i Söderköping

Lördagen och söndagen spenderades i Söderköping, på kurs i Waldorfskolans lokaler. Kursledare var Louise från Spångmurs och temat var Brickbandsvävning. Brickbandsvävning är en mycket gammal teknik som bland annat användes under vikingatiden och medeltiden.

Jag har tidigare vävt ett färdiguppsatt band samt fått lite hjälp att sätta upp ett eget. Den här helgen har jag lärt mig att sätta upp band, göra snygga kanter samt att jag överlag har utvecklat min vävningsteknik.

Det första bandet jag satte upp var i grönt, rött och brund ullgarn, allt växtfärgat. Det tänkte jag skulle få pryda min vinröda hängselklänning som jag ännu inte sytt.

20140302-194108.jpgDet svåraste med att sätta upp bandet var att få till rätt antal trådar samt få alla brickor på rätt plats. Första gången gick det sådär, andra desto bättre.

20140302-194047.jpgMönstret jag började med hette Blåsippa, vilket är de små ögonen i mitten av bandet på bilden nedan. De övriga strecken lade jag till på eget bevåg.

20140302-194013.jpgPå söndagen satte jag upp ytterligare ett band och den här gången fick det bli lin, i naturfärgat, brunt och rött. Betydligt tunnare än ullgarnet. Trots att bandet var mycket smalare var det lättare att handskas med, det blev jämnare i kanterna och trasslade inte ihop sig lika mycket som ullbandet. Det här bandet satte jag mest upp för att få repetera uppsättningen, men det ska säkert komma tillanvändning det också.

20140302-194003.jpgKursen var väldigt bra, jag lärde mig otroligt mycket trots den ganska knappa tiden. Vi skulle haft en tredje dag bara för att nöta vävning. Nästa gång får jag se till att åka till Spångmurs kursgård.

Jag köpte dessutom ett till färdiguppsatt band, inte för att jag behöver det längre utan för att jag ville åt färgerna som bandet hade.

Brickbandskurs

I helgen ska jag gå en brickbandskurs i Söderköping. Brickbandsvävning är en teknik där man väver utan vävstol, endast med hjälp av några brickor stora som spelkort. Banden kan man använda till allt möjligt, jag tänkte pynta mina vikingatida och medeltida projekt med dem.

För något år sedan köpte jag ett uppsatt och påbörjat band. Efter att ha vävt det hjälpte en kollega mig att sätta upp ett nytt, som också det är vävt. Förhoppningen för helgen är att lära mig att sätta upp band samt skapa egna mönster.

20140227-201724.jpg

 

Bandet som jag gjorde sist blev ganska brett och passar därför inte till ett plagg. Jag funderar på att sy en pilgrimsväska och använda bandet som axelrem. Det kan nog bli fint. Garnerna i bandet har jag växtfärgat med hjälp av valnöt, krapprot och björk.

Hängselkjol

För ett par dagar sedan blev jag helt klar med min hängselkjol med tillhörande smycken, så nu kan jag vara viking på medeltidsveckan. Med på bilden finns den något icke-historiskt korrekta vikingahunden Axel.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Den lilla saxen (den bruna saken som hänger i en rem från ena spännbucklan) som syns på första bilden köpte jag förra året på Lionga Ting. Spännbucklorna kommer från Viking kristall och är repliker av ett norskt fynd, originalen lär dock ha varit större. Pärlorna kommer från Korps i Söderköping och Stengården i Borås. Mönstret till klänningen kommer från Historiska världars dräktbeskrivningar.

Den gröna klänningen behöver snyggas upp lite, men det får bli ett senare projekt.

Post Navigation