Undersärk

För ett par veckor sedan påbörjade jag en undersärk och häromdagen blev den klar. Särken är sydd i naturfärgat linne, innersömmarna är sydda på maskin men alla synliga fållar är handsydda. Alla sömmar är dessutom fällda för hand, vilket är anledningen till att jag har hållit på med den i flera veckor.

Särken består av fyra nästan raka stycken, två framstycken och två bakstycken. Mellan alla delar finns det dessutom en kil, totalt fyra stycken.

För rörelseviddens skull har jag satt en fyrkantig kil i armhålan.

Såhär ser mina fällda sömmar ut. Man fäller sömmarna för att tyget inte ska repa upp sig samt för att det blir mer slitstarkt. Så gjorde man innan sicksack och overlock fanns. Det är ganska många meter söm på min särk och mitt stackars pekfinger är helt valkigt.

 

Nytt medeltidsprojekt

Innan våren tänkte jag försöka få till en ny medeltidsklänning. Den här gången ska det bli en klänning från den senare delen av medeltiden, sent 1300-tal. Klänningen ska vara tight, som sig borde, med snörning framtill och med knappar längs ärmarna. Längre fram ska jag sy en kortärmad överklänning till men jag börjar med den undre klänningen.

 

Eftersom klänningen ska vara tight är det bra om man har ett mönster som är helt anpassad efter sin egen figur. Något min syster hjälpte mig med genom att nåla in mig i ett tyckstycke och sedan klippa till kanterna.

 

 

Jag ska finslipa mönstret en smula, försöka få till rätt sorts ärm och sedan kan jag förhoppningsvis sätta igång.

Mantel och Sköldehamnshätta

För ett par veckor sedan blev jag klar med en mantel och en hätta. Manteln är vadlång och av modell halvcirkel. Hättan är en så kallad sköldehamnshätta, båda är sydda i tunn vadmal.  Hättan är fodrad med linne och sömmarna är fällda. Manteln är grå och hättan grön, vilket inte riktigt syns på bilden.

Tyget är från Korps men införskaffades under medeltidsveckan på Gotland. Setet är sytt åt en vän, som tack för att han passade våra katter.

Ny klänning

Min senaste medeltidsklänning har varit klar ett tag nu, men jag har inte kommit mig för att fotografera den, förrän idag. Klänningen är ett försök att få till en klänning från medeltidens tidigare del.

Som tämligen oerfaren sömmerska är jag mycket nöjd med resultatet. Mönstret har jag gjort själv med hjälp av ett gammalt lakan och hade klänningen suttit mer figurnära än den gör, hade jag behövt en snörning för att få på mig den. Huruvida figurnära är historiskt korrekt lämnar jag dock osagt.

Jag gjorde först klänningen utan sprund i halsen men kände att den behövdes piffas till. Det fick bli ett spänne och ett sprund.

Som tidigare nämnt har jag vävt brickbandet själv. Det hade varit fint med band även längs fållen men det räckte inte riktigt till.

Jag vet inte om min huvudduk är rätt i tiden, men jag tycker om att ha den på det viset. Vi får se när jag får tillfälle att använda kläderna ”på riktigt”.